Hon själv skrev med en dam från en liten stad strax utanför Chicago, Usa. Jag minns dock inte hur de började skriva till varandra, men det slutade med att vi började skriva också.
Efter ungefär 15 år så gick hennes man bort. Han var pilot och var med i Pearl Harbor.
Vi fortsatte skriva ett år, med längre tid emellan breven, jag blev mamma och hon fortsatte kämpa med hälsan som kommer med åldern. En riktig kämpe!
Alldeles nyss fick jag veta av ett av hennes barnbarn att hon somnade in på juldagen.
Hon blev 91 år.
Jag såg dem som mina andra morföräldrar. Och liksom mina egna är de nu återförenade.
Ni är saknade, älskade, och aldrig glömda ♡ ♡ ♡
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar